Vinupplevelser från Nya Zeeland, januari 2019. Lagom till årsskiftet 2018 – 2019 reste vi till Nya Zeeland tillsammans med en kollega och hans fru. Ronny och Åsa Axelsson. Förutom allt vi upplevda i detta underbara land, så hade vi även vin på schemat. Här kommer en kort berättelse om dessa upplevelser.

Vår första anhalt på Nya Zeeland var Auckland vilket i sig var en trevlig upplevelse i landets största stad. Auckland som finns på Nordön och är landets största storstadsområde med ca 1,6 miljoner innevånare, som motsvarar cirka 35% av hela Nya Zeelands befolkning. I Auckland hade vi inte vin på schemat utan det blev mest turistsightseeing.

Även nästa anhalt Hobbiton hade inte heller vin på schemat. Här försvann hela dagen på turist- och inspelningsanläggningen för ”Sagan om ringen”.

Efter Hobbiton reste vi söderut och stannade på en plats som heter Rotorua med en specifik svavelodör över hela området. Området är väldigt vulkaniskt och det ryker och ångar från underjorden överallt och det är också en av de största sevärdheterna i Rotorua. Vi rekommenderar ett besök i Wai-O-Tapu Thermal Wonderland med ett väldigt spektakulärt landskap.

I Rotorua besökte vi en mikrofabrik (boutique winery) för tillverkning av viner, som hämtar druvorna främst från Marlborough. Här finns även festvåningar och 2 st så kallade Holiday houses. I dag drivs restaurangen och vintillverkningen av ättlingar från Kina, men delar av stället är från 1937. Det kan man se bl.a på den gamla interiören, inredningen och antikviteterna.

Aorangi Peak Winery. Beläget högst upp på berget med samma namn, Aorangi Peak där Mountain Road slutar ligger denna kombinerade restaurang och vintillverkning, med en helt bedårande utsikt över staden Rotorua och Bay of Plenty med sina vulkansjöar.

Vinerna vi provade var Aorangi Peaks.

  • Gewurztraminer 2018, Vinet håller inte någon hög klass, fick 1,5 av 5 möjliga
  • Malbec Reserve , Även detta vin håller inte någon hög klass, fick 2 av 5 möjliga
  • Kiwi Gold, tillverkat av gul Kiwifrukt, näst intill ett otjänligt vin! Jag ger det en nolla (0) av 5 möjliga, gör juice av Kiwin i stället.

Nästa anhalt på vinschemat var Napier, den så kallade Art Deco staden. Historien är att Napier drabbades av en förödande jordbävning den 3 februari 1931, som förstörde en stor del av staden. 256 personer omkom och det mesta av stadens centrum förstördes helt. Många hus byggdes sedan upp i just art-déco. Kända vinområden runt staden Napier är Hawkes Bay och Te Mata Estate.

Vi besökte Mission Estate Winery i Hawkes Bay. The Mission som gården kallas är Nya Zeelands första och äldsta vingård och startade vinframställning redan 1851. Det var en grupp franska missionärer som kom till platsen 1838, som sedermera fick namnet ”La Grande Maison of Mission Estate”. The Mission har aldrig förlorat sitt franska arv, eftersom missionsbröderna av ordern reste till Frankrike för att studera och lära sig vinodling och vinframställning. Missions nuvarande vinmakare Paul Mooney har varit på The Mission Winery i över 30 år och blev ursprungligen utbildad av missionsfäderna. Precis som staden Napier blev missionen drabbad av jordbävningen 1931. Byggnader förstördes och 7 elever och 2 präster fick sätta livet till.

Vi fick äran att avnjuta följande viner på the Mission.

  • VS Sauvignon Blanc från Marlborough från 2018 med tydlig smak av grapefrukt och citron, lite krispigt och med syrlig med toner av gräs och peppar. 3,6 poäng av 5 möjliga.
  • Pinot Noir, Reserva från Central Otago, 2014, 3,6 poäng av 5 möjliga.

Ljus rubinfärgad i färgen, smak av delikat mjuk röd frukt, mjuka tanniner med toner av körsbär, vanilj och en viss kryddighet

  • Cabernet Sauvignon, Barrique Reserva från Gimblett Gravels, 2017. Den får också 3,6 poäng av 5 möjliga. En imiterad Bordeauxstil i positiv mening. En djup lila färg. Den är lagrad i 12 månader i fransk ek innan den tappas på flaska. I smaken upptäcker man ektoner, läder, svarta vinbär, plommon och en lätt rökighet, mycket trevlig bekantskap.
  • Pinot Noir, Barrique Reserva från Martinborough, 2014, Detta vin får 4 av 5 möjliga.

Rubinröd i färgen. Även detta vin lagrat i 12 månader i fransk ek innan buteljering. Ett mjuk smak av röda frukter, jordgubbar, läder och en lite jordig ton. Ett fantastiskt vin.

Vi reste senare vidare till staden Blenheim omgärdat med vingårdar så långt ögat når.

Staden Blenheim finns i vindistriktet Marlborough och vi hade 4st vingårdar på vårt schema.

Vi startade med ett besök på Nautilus Estate Wines of Marlborough som är en liten, familjeägd vingård i den fantastiskt vackra Marlborough-regionen i Nya Zeeland. Nautilus-viner började sin tillverkning 1985. Filosofin är att skapa matvänliga viner säger vinmakaren Clive Jones. Här testade vi följande viner:

  • Albarinho 2018, Ljusgul i färgen med smak av stenfrukt, blommigt, äpplen och citrus. En aning sötma och lite svavel i eftersmaken. Ganska kort i smaken men ändå ett tilltalande vin. Det får 3,5 poäng av 5 möjliga.
  • Cuvée Marlborough Brut NV, (70% Pinot Noir and 30% Chardonnay). Nautilus Cuvee Marlborough Brut NV är blekt halmgul i färgen med fina bubblor och en krämig mousse. Vinet har en tydlig nötig bouquet som anger att druvan Pinot Noir är dominerande i blandningen. Ett elegant fint strukturerat mousserande vin där bland annat fruktsmakerna gröna äpplen och citrus harmoniserar med rostat bröd, honung, jäst och en skarp syra med långvarig torr finish. Det får 3,7 poäng av 5 möjliga.
  • Southern Valleys Pinot Noir, 2015.

En något blåröd transparant färgton. Elegant doft av hallon och plommon, med toner av choklad och kryddor. Vidare en fyllig smak med generös frukt, välbalanserat med mjuka tanniner och lång eftersmak. Här återfinns smaker av hallon, svarta vinbär, lakrits, kokos, muskotnöt, vanilj, torkad frukt. Det får 4 poäng av 5 möjliga.

Nästa anhalt blev Framingham Winery som har några av öns äldsta Riesling-vinstockar som planterades i Wairau Valley redan 1981.

  • Dry Riesling 2004, 14 år gammal. Wow! Vilken Riesling! Guldfärgad med en doft av mineral, citrus – lime, gummi och petroleum. I den komplexa smaken hittar jag citrusfrukt i form av grillad citron, Granny Smith, petroleum, persika, mandarin, rostat bröd, mineral, jord samt en viss sötma och en lång eftersmak. Kan detta var en av Nya Zeelands bästa Riesling? Det är i alla fall de senaste årens bästa Riesling jag druckit, helt sagolik. Det får 4,5 poäng av 5 möjliga.
  • Classic Riesling, 2017, En typisk doft av petroleum och honung. Smaker av citrus, gröna äpplen, lime, grapefrukt, mineraler och bivax. Mycket bra balans mellan syra och sötma. Det får 4 poäng av 5 möjliga.
  • Pinot Gris 2018, tyvärr ett alldeles för sött vin för min smak. Ett guldfärgat vin med en viss bitterhet och smak av päron, honung, toffée-kola, persika, aprikos, äpplen med lite citrus.

Det får 3 poäng av 5 möjliga.

  • Sauvignon Blanc 2018, guldgrön i färgen. Vinet är krispigt och känns nästan lite spritsigt. I smaken hittar jag citrus, grape, gula äpplen, krusbär, passionsfrukt och mango. Tyvärr så finns det en minimal omisskännlig doft av kattpiss som drar ned vinupplevelsen för min del. Det får 3 poäng av 5 möjliga.

Vi fortsatte senare resan i Marlboroughs vindistrikt till Fromm Winery

Georg Fromm och Hätsch Kalberer träffades i slutet av 1980-talet och bestämde sig för att skapa FROMM Winery. Två De första vinstockarna planterades 1992 under ledning av vår schweiziska grundare, Georg Fromm. Januari 1992 startades FROMM Winery officiellt. Idag fortsätter passionen för vin, nu under noggrant öga av den gamla familjevän och ägaren Pol Lenzinger, delägare Stephan Walliser och den schweiziska affärspartnern George Walliser. Georg Fromm har flyttat tillbaka sitt fokus till sin familjevingård i Malans, Schweiz.

  • Fromm La Strada Sauvignon Blanc. En typisk Sauvignon Blanc från Nya Zeeland. Färgen är åt det gröngula hållet. Fräscht men ändå mjukt i smaken. Smakupplevelsen fortsätter med passionsfrukt, citrus, litchi, grapefrukt, mineraler, gröna ärtor och vanilj från ekfatslagringen.

I doften finns passionsfrukten och gröna ärterna. En utsökt och trevlig Sauvignon Blanc. Det får 3,6 poäng av 5 möjliga.

  • Fromm La Strada Pinot Noir. En mjuk och lätt drickbar Pinot Noir.  Smaken drar åt mörka och röda körsbär, jordighet, iste och rostade kryddor.

Det får 3,5 poäng av 5 möjliga.

Sista anhalten i Blenheim blev Giesen Wines, tre bröder från Tyskland.

Vissa tror att historien om Giesen Wines börjar när två bröder med en förkärlek för resor gav sig iväg från Tyskland till Nya Zeeland 1979, där de köpte mark och planterade en vingård 1981.

Sanningen är att Giesen Wines-resan kan ha börjat tidigare när tre tonåriga bröder byggde upp en hobbyvingård i sitt hemland Tyskland.Eller kanske började det redan för två generationer sen, med brödernas farfar August som var sommelier och krögare.

Hur som helst så köpte Theo och Alex Giesen mark och planterade en vingård strax utanför Christchurch, då var den världens sydligaste vingård. Deras yngre bror Marcel tog sig till vinframställningskolan och gick fyra år senare in som delägare med Theo och Alex på Nya Zeelands södra ö för att börja producera vin från vingården i Marlborough.

  • Sauvignon Blanc, Awatere Valley 2017. En läcker skarphet av grapefruktzest, lime och mineralitet med en delikat rostad ek på finishen. Här förnims också krusbär, mortlade kryddor och tomat-stjälk. Vinet får 3,7 poäng av 5 möjliga.
  • Giesens Pinot Gris 2017. Med en smakpalett av gröna och kanderade päron, kvitten, ananas, lavendel men också en lite vaxartad känsla tillsammans med både sötma och syra. Det får 3,5 poäng av 5 möjliga.

The Brothers Pinot Noir Ridge Block, Single Vineyard Selection 2014. Vinet har en blek rubinfärg med en doft av kryddnejlika, svamp, lakrits, hallon, körsbär och jordgubbe. Man kan även känna en touch av vanilj, ek, robust och elegant. I smaken finns björnbär, mörka körsbär, jordgubbar, vinbär, ett vin med en stor kropp och en rik finish med delikat ek smak. Vidare finns en hint av läder med fina tanniner och mogna plommon på slutet. Det får 4,1 poäng av 5 möjliga.

Därefter reste vi till staden Nelson är belägen på den östra delen av Tasman Bay på Sydön.

Staden är näst äldst i hela Nya Zeeland, grundad 1841. Nelson fick sitt namn för att ära Admiral Nelson som besegrade fransmännen och spanjorerna i slaget vid Trafalgar 1805.

Staden har ca 60 000 invånare och är den 9:e största staden på Nya Zeeland, invånarna blir ofta kallade Nelsonians. Det finns många vingårdar spridda runt Moutere Hills och Waimea Plains i närheten av staden.

Vi hade reserverat i vinschemat några vinprovningar, men bara om det fanns tid över. Tyvärr blev det ingen tid för dessa vinprovningar.

Men jag måste ända nämna vår favoritrestaurang – bar i Nelson. Idag heter den Mama Cod och när vi var där Ginbar Cod and Lobster Brasserie.  Vi gick dit ett flertal gånger både för den trevliga platsen, personalen, maten och deras drinkar. Wow, de har ca 300 stycken olika ginmärken och en drinkmeny på hela 48 sidor. Studera deras drinkmeny på https://www.mamacod.restaurant/menu

De hade även en svenska bland serveringspersonalen, Lisa som var där på studiepraktik.

Resan gick vidare söderut till Frans Josef Glacier

Franz Joseph är en av Nya Zeelands största glaciärer. Den är 12 km lång och når så låg höjd som 300m över havet. Glaciären är belägen på Sydöns västkust, inuti Westland nationalpark. På senaste tiden har glaciären minskat ovanligt mycket i utsträckning, vilket man misstänker beror på den globala uppvärmningen.

Byn eller staden intill glaciären heter Waiau och är en liten stad i västkusten. Waiho-floden går från Franz Josef-glaciären i söder, genom staden och in i Tasmanhavet i nordväst.

Åsa hade bokat en av stadens restauranger och när vi väl kom dit visade det sig vara en ”top-notch”- restaurang. Restaurangen heter The Canopy Restaurang. Mycket trevlig personal bl.a. en helt underbar kvinnlig Maorisk hovmästare. Vi åt en avsmakningsmeny med bara förstklassig mat.

Några av vinerna som avsmakades var:

  • Black Barn Syrah 2016, från Hawkes Bay

Med en doft av röda plommon, viol, kanel och vanilj gav oss förväntningar till ännu bättre Smakintrycket blev till en början att detta är ett mycket torrt vin därefter dök mörka körsbär, svarta vinbär och choklad upp, som också ackompanjerades med vitpeppar, lakrits, ekfat och läder. En underbart vi med minimalt med tanniner. Det får 4,2 poäng av 5 möjliga.

  • Pasquale Waitaki Pinot Noir 2011 från Central Otago

Vinet togs sig efter ett tags luftning och skogsdoften präglades av mörka körsbär och övermogna jordgubbar. I den torra smaken hittade vi blåbär, körsbär, en kryddighet lite valnötter. Jag fick lita Gamay-känsla från vinet. Det får 3,8 poäng av 5 möjliga.

  • Den bästa Irish Coffe jag någonsin druckit.

Nog för att vi druckit helt fantastiska Irish Coffe tidigare både på restaurang och hemma hos vänner. Men detta var något helt exceptionellt. Förutom att i fick en show av en elev som utförde ett examensprov med övervakning av restaurangens Sommelier.

En specifik drinkvagn avsedd för denna drink drogs fram. Först sköljdes glasen i Whisky som hälldes ut i en avsedd pyts. Whiskyn var självklart Jamesson Irish Whisky. Råsocker smältes med hjälp av en gaslåga i upphälld Whisky. Gasutrustningen fanns monterad på vagnen och hela tiden cirkulerades glasen med servitörens handled. Därefter vispades ”riktig” grädde och kaffe från deras specifika kaffebryggare blandades med Whiskyn. Med varsam hand monterades grädden och riven choklad i glasen innan servering. Den godaste Irish Whiskyn någonsin.

Nästa ort ännu lägre söderut blev Queenstown som är Nya Zeelands turistort nummer 1, och är belägen i regionen Otago på den sydvästra delen av Sydön. Staden har ungefär 16 000 invånare och bland annat känd som en plats med flera äventyrsattraktioner, och det var här man började hoppa bungyjump kommersiellt.

Queenstown sträcker sig runt en vik kallad Queenstown Bay vid Lake Wakatipu, en lång Z-formad sjö formad av erosion från glaciär som omringas av flera imponerande bergstoppar såsom Ben Lomond, Walter Peak, Cecil Peak och Remarkables.

En av anledningarna till en längre vistelse i Queenstown var närheten till Fjordland och en helt fantastisk naturupplevelse vid det berömda Douptful Sound. Det blev även några båtturer på Lake Wakatipu, bland annat med ångbåten TSS Earnslaw.

Queenstown är också känt för att vara Nya Zeelands mest utmärkande ort när det gäller mat och vin, kanske inte minst på grund av ortens närhet till vindistriktet Central Otago som odlar i större utsträckning druvan Pinot Noir.

Exempelvis finns det en vinproducent från Sverige som bör uppmärksammas, nämligen Gardo and Morris. Benjamin Morris och Frida Gårdö Morris har sin bas i Sverige, men tillbringar tre månader per år på Nya Zeeland när vinerna produceras. De möttes för 20 år sedan i vackra Nya Zeeland dit Frida kom för att studera, fyra år senare flyttade de till Sverige och startade Gardo & Morris. De har flera av sina viner på Systembolaget.

Vi besöte också The Winery på Beach Street 14. Som är en av Nya Zeelands vinbarer där man får möjlighet att smaka Nya Zeelands viner. Här kan du både köpa och provsmaka viner. De har ett väldigt stort utbud av Nya Zeelands premiumviner, som alla kan avnjutas.

Vi passade på att smaka några i deras sortiment och avnjöt dessa i mysiga läderstolar i vinloungen tillsammans med prisbelönta lokala ostar och salami, bröd och olivolja. Vi provade bland annat dessa viner:

  • Sacred Hill Riflemans Chardonnay 2016 från Hawkes Bay. En härlig doft med lukt av popcorn och grillad citron. I smaken hittar jag nektarin, grillad citron, hasselnötter, mandarinskal, vanilj, smör, maräng och ungsbakat äpple. Vinet anger en lite krämig känsla med en lång smak. Det får 4,2 poäng av 5 möjliga.
  • Villa Maria Reserve Marlborough Pinot Noir 2013. Med en doft av mörka körsbär, jordgubbar, lite rökighet och en viss jordighet. Smaken är sammetslen med välsmakande körsbär, hallon, röda vinbär, kakao, vanilj via fatlagringen och en svag hint av peppar och läder. Det får 3,9 poäng av 5 möjliga.

Sista anhalt på vinschemat blev Gibbston somär ett samhälle i Wakatipu-bassängen i Otago-regionen på södra ön, ca 30 km öster om Queenstown. Genom dalen rinner Kawarau River.

I området finns en hel del vingårdar och många finns intill highway nr 6. Vingårdarna ingår i Central Otagos vinregion.

Gibbston Valley är den nordliga, svalaste och högsta av de centrala Otago-regionerna. Denna nordliga aspekt hjälper vinodlarna att odla druvor med hjälp av ökat solljus och med minskad risk för frost, även om detta fortfarande utgör ett betydande hot.

Vi besökte just denna vingård, the Gibbston Valley Winery. Som är en av regionens vingårdar som fokuserar på att tillverka hantverksmässiga premiumviner och som har gjort dem till ett väl berömt resmål sedan Central Otagos första kommersiella vin släpptes 1987.

Gibbston Valley Winerys grundare, Alan Brady, satte sina första vinstockar i Gibbston i början av 1980-talet. Vid 45 grader söder om ekvatorn var hans vinstockar precis vid knivkanten av möjligheten för druvodling. Alla tyckte att det var för kallt för druvor här, men Brady hade en aning och han hade rätt.

Efter ett antal timmar med en guidad tur genom vingården av provades följande viner.

  • Gibson Valley School House Pinot Noir, 2016

Rubinröd i färgen och dofter från mörk frukt, läder, blöt tobak, kakao och ekfat. I smaken hittar jag mörka syrliga körsbär, te, peppar och svarta vinbär. Vinet är torrt med fina tanniner. Det får 3,9 poäng av 5 möjliga.

  • Gibson Valley Glenlee Pinot Noir, 2016

En granatfärgad Pinot Noir som doftar mogna plommon och ekfat. I smakintrycket fanns körsbär, plommon, hallon, ek, fudge, vanilj med mjuka tanniner. Smaken har även lite åt maraschinokörsbär med ett uns av både timjan och rosmarin och en lång eftersmak. Ett vin i Bourgognestil som är elegant, silkesmjukt och välbalanserat. Mycket utsökt. Det får 4,3 poäng av 5 möjliga.

  • Gibson Valley China Terrace Chardonnay, 2016

Halmfärgat med en doft av citrus, gräs, vita blommor och grädde. I smaken finner vi ananas, persika, vanilj, ekfat, smör, honung, citrus, mineraler på slutet. Vinet har en lång eftersmak och är ett mycket trevligt vin. Det får 3,9 poäng av 5 möjliga.

  • Riesling GV Collection, 2017

Kulören är i huvudsak transparant med svag gul-grön ton. Doft av citrus, lime och honung. Fräsch, krispig och torr i smaken. Dessutom finner smaksinnet citrus, lime, honung, päron och mineral. En liten saltförnimmelse finns där och även en balanserad eftersmak.

Det får 4,0 poäng av 5 möjliga.

Ett gediget vinschema på den mest fantastiska resa vi någonsin gjort hittills. Förutom dessa sagolika viner av framför allt druvorna Pinot Noir och Sauvignon Blanc har landet en otroligt vacker natur med allt från purpurfärgat kristallklart vatten, exotiska fåglar och vyer som får en att tappa andan.

Nya Zeeländarna har en avslappnad attityd och är otroligt artiga och trevliga. Allt fungerar perfekt med hotell, resor, hyrbilar. Också hade vi ett helt fantastiskt resesällskap med våra vänner Ronny och Åsa Axelsson. Hit kan vi åka flera gånger.